Muskelskador                    

Skador på muskulatur är relativt vanligt inom idrotten men drabbar även motionärer. Skadan orsakas antingen genom direkt våld eller genom kraftigt drag i muskeln (muskelbristning). Vid direkt våld mot muskeln uppstår en krosskada och en blödning. Typfallet är en så kallad ”lårkaka” som är ett väletablerat begrepp inom lagidrott. Lårkakan uppstår vanligen när en spelare kolliderar med en annan, kanske genom att träffa den andra spelarens lår med sitt knä, fot eller armbåge.

En muskelbristning inträffar ofta i samband med en aktivitet eller hastig rörelse då den drabbade känner en plötslig huggsmärta i besvärsområdet. I samband med skadan blir det en blödning i området och muskeln svullnar. Det kan ibland ta några dagar innan själva blödningen visar sig i form av ett blåmärke eftersom musklerna ligger inneslutna i olika bindvävsfack (fashia). Den skadade muskeln känns stel och smärtar när den aktiveras. Pga stelhetskänslan brukar den drabbade ibland vilja stretcha eller få massage på området. Det är något man ska undvika helt den första tiden (i vart fall de 2 första veckorna) då såret inte ska utsättas för direkt tryck eller drag samtidigt som den skadade vävnaden läker ihop. Jämför med om du skulle massera och trycka i ett öppet sår i huden innan sårskorpan har fallit av. Bästa sättet att hantera skadan på är att försöka röra sig så normalt som möjligt utan att delta i några större kraftprov.

Själva skadan sitter antingen i muskelsubstansen där en eller flera fibrer brister eller i området där muskelfibrerna övergår i sensubstans.

Skador i muskelvävnad läker i regel utan restsymptom och förhållandevis snabbt (6-8 veckor). Om skadan även inbegriper sena är det något mer komplicerat och tar längre tid att läka (3-12 månader). Även om en muskelbristning sällan leder till kvarstående funktionsbegränsning så kan det medföra en något förhöjd risk att drabbas av återkommande bristningar i samma muskel. Mindre bristningar spontanläker ofta utan rehabilitering. Större bristningar eller återkommande sådana kräver rehabilitering med sjukgymnast, eller motsvarande kompetens, med tillgång till träningsutrustning och erfarenhet av träningsrehabilitering. Syftet är att bygga upp styrkan i den skadade vävnaden och möjliggöra återgång till aktivitet och idrott. För att lyckas med detta behöver man återställa såväl rörlighet som styrka och koordination.

Vanligen drabbad muskulatur

Några områden och muskler drabbas oftare än andra. Bristningarna drabbar i störst utsträckning benmuskulatur. Det är också vanligt att den skadade muskeln är en sådan som går över 2 leder medan muskler som går över en led mindre ofta drabbas. Det förekommer även bristningar i annan muskulatur, däribland raka bukmuskeln, bröstmuskulaturen och biceps, men i lägre utsträckning än nedanstående.

Ytliga vadmuskeln (gastrocnemius)

Kommer ofta i samband med plötslig aktivitet ouppvärmd eller vid längre löpning. Smärtan sitter ofta där vadens muskelbuk övergår till sena eller något högre upp på insidan. Se upp med; Plötsligt insättande smärta på djupet mitt i vaden som kommer oförklarligt. Det kan vara tecken på en blodpropp i benet. Vid misstanke på detta ska man alltid uppsöka akutsjukvård omgående.

Baksida lår (semitendinosus el semimembranosus)

Uppstår i samband med sprint, hopp, spark eller vid en kraftig stretch med rakt ben. Smärtan sitter på lårets baksida upp mot sittbensknölen.

Den långa muskeln mitt på framsidan av låret (rectus femoris)

Uppstår ofta i samband med en kraftig spark. Smärtan sitter ofta mitt på framsidan av låret upp mot höftkammen.