Höft och ljumske

Besvär i höft och ljumske

Besvär från regionen är vanligare bland kvinnor och män över 40 år och kan ibland vara tidiga tecken på artros från höft­leden.

Yngre aktiva människor drabbas ibland
 av skador i muskelfästen och senor i ljumskregionen, inte sällan i samband med idrottsutövning.

Besvär i ljumskregionen kan ibland vara knepigt att diagnosticera. Av den anledningen går en del odiagnostiserade eller felbehandlade under lång tid. Typiska besvär i området kan vara stelhet, smärta och låsningstendenser när man ska böja eller sträcka i höftleden. Besvären är ofta mer uttalade när man ska komma igång efter en stunds sittande. Sättet på vilket besvären först uppträder samt i vilket sammanhang är många gånger en hjälp vid diagnos.

Vanliga orsaker till besvär i regionen

Muskelskador i ljumsken

Den drabbade kan ofta berätta om ett specifikt tillfälle då det ”högg till” i ljumsken. Inte sällan vid en kraftansträngning under idrottsutövning eller träning. Här kan många strukturer vara inblandade men det vanligaste är skada i en muskel eller ett muskelfäste i ljumsken. Musklerna som för benet inåt och den långa raka lårmuskeln är mer utsatta än övriga benmuskler. Samma typ av skada drabbar ibland raka bukmuskeln, sexpacket, där den fäster mot pubisbenet längst ned på magen. En tennisserv eller kraftig spark är en vanlig orsak. Diagnos ställs genom typiska tester av muskulatur. Skadorna läker i regel bra på 1-3 månader beroende av skadans omfattning. Under den tiden bör man avstå från maximal belastning och snabba rörelser medan man rehabtränar tillbaka styrkan i den skadade muskeln.

Artros i höftleden

Tidigt insättande besvär av artros (ledsvikt) i höftleden går ofta odiagnostiserat lång tid vilket i sig kan vara mycket besvärande och förvirrande för den drabbade. Typiskt börjar det med diffus smärta i ljumsken i samband med uppresning och igångsättning efter en längre stunds sittande. Samma typ av smärta kommer även i slutet av långa promenader och det är svårt att fortsätta med motionslöpning eller liknande aktivitet. Leden känns ofta stel och i behov av mer stretch än på den friska sidan. Smärtan kan ibland kännas ned längs låret eller bak på sätet. Artrossjukdom går i skov och förloppet är mycket varierande där några i perioder har mycket måttliga besvär och däremellan är besvärsfria medan andra har snabbt förvärrade symptom och slutligen tvingas byta ut leden mot en protes. Symptomdebuten varierar likaså i ålder men det blir vanligare högre upp i åldrarna (60 år). Risken för artros ökar om någon av dina föräldrar haft samma besvär eller om du är överviktig. Medfödda defekter och tillväxtstörningar i leden ökar risken för tidig artros. Sjukdomen är vanligare bland kvinnor. En del i diagnosen är att man kan se förändringarna på en röntgenbild. Förloppet börjat på mikroskopisk nivå och det kan ta flera år innan man kan bekräfta via röntgen. Symptombilden brukar ofta vara densamma varför man kan vara ganska säker på diagnosen även innan den kan verifieras via röntgen. Förstahandsvalet vid behandling är styrketräning av benen vilket hjälper många att fungera bra trots höftledsartros. En sjukgymnast hjälper dig med övningsval och dosering av träningen. Medicinering kan lindra besvär från den inflammation som i skov drabbar leden.

Bråck

Ett bråck innebär en försvagning av bukhinnan. Bråck kan uppstå på flera ställen bl.a. mellan raka bukmusklerna. I ljumsken sker det i anslutning till något av de hålrum där kärl och nerver passerar ut från bukhåla ned till benen. Symptom provoceras typiskt vid hostning eller krystning och ibland vid kraftig böjning i höftlederna då bråcket ”kläms ihop”. Besvären läker ofta ut spontant men kan ibland vara så pass besvärande att operation blir nödvändig. Vid operation sätter man in ett litet nät som stärker upp bukhinnan så att bråcket inte får möjlighet att välla ut i bråckkanalen.

Symphysen

Den led som sitter mellan naveln och grenen och binder ihop bäckenbenet framtill kan ibland vara orsak till smärta i regionen. Främst bland yngre idrottare som ännu inte har vuxit klart samt efter en period av kraftigt förhöjd och ensidig aktivitet med benen. Det får ändå räknas som en ovanlig orsak till besvär i regionen. Besvären försvinner genom reglerad aktivitet och/eller vid avslutad tillväxt.

Rygg

Diskbråck i övre delen av ländryggen kan ge upphov till smärta som radierar ned i ljumsken. Jämför med diskbråck längre ned i ländryggen som kan ge ischias med smärta på benets baksida. Behandlas genom manuell behandling och träningsrehabilitering. I sällsynta fall är operation nödvändig.

Nerv

Smärta i ljumsken och myrkrypningar/domnad på lårets utsida kan bero av att en nerv som förser huden på lårets utsida är klämd och irriterad där den passerar bukväggen. Vanligare bland gravida eller om man haft ett skärp som har suttit för hårt. Läker oftast spontant utan behandling.